What is hiphop? Hiphop is life..



Jag vet inte riktigt hur jag började lyssna på hiphop men tror det var via mina kusiner som hade Coolios platta och lite andra för den stunden jävligt balla skivor hemma. Minns att jag har ett collage hemma, sånt där man gör när man är tio år ungefär. Det är ett gäng frågor man ska svara på, för att folk ska lära känna varandra i klassen, ackompanjerat med ett gäng bilder. Då stod det klart och tydligt, Favoritmusik : hiphop och metallica.. haha!

Sen fortsatte det med Wu Tang, vi klädde oss i Wu Tang brallor och lyssnade på "Shame on a nigga" och försökte förstå vafan de snackade om. Man imiterade rader och skrattade åt Ol' Dirtys sjukheter. Sen flöt det bara på, den ena skivan efter den andra, man gick vidare till Whoas forum och fick 100 nya tips, gick på jams och spelningar och plötsligt stod man och letade i skivbackar med samma polare som jag lyssnade på Wu med.

Sen gick vi steget längre och spelade in en cover på De La Souls "Me Myself and I" på musiken i åttan, som var ganska bra (relativt), men som vi inte vågade spela upp inför klassen. Vi gick till och med så långt att vi skulle bilda en duo ala Gang Starr, med en DJ och en rappare. Jag skulle rappa och han skulle vara DJ. Han köpte utrustning för flera tusen och jag snodde en mick från skolan. Resultatet blev väl rent utsagt asdåligt...

Själv lyssnar jag fortfarande på hiphop, men blandar med väldigt mycket annat nu för tiden. Polaren däremot som jag satt och diggade Wu med har dragit åt lite annat håll. Men vad spelar det för roll? Minnena över denna period oss emellan kommer alltid vara några av mina bästa.. förmodligen hans också.

"Rap is something you do, hiphop is something you live." är ett minst sagt slitet citat, men visst fan stämmer det?




This blog is ill!

Ah, inte en blunds sömn inatt, ruskigt febrig och jävlig, blev en sjukanmälan och sen sova halva dagen, inte fan känns det bättre.. Hann iallafall med att städa upp min smutsiga ungkarlslya så den ser ganska respektabel ut och glodde Malmö mot Gnaget, två vidriga lag men en ganska rolig match. Diggar Agon Mehmeti, en sån striker borde spela från start, om vi bara hade en sån i Bajen.. well well..

I all tristess när man är sjuk så ringer självklart flertalet polare som vill göra saker man blir skitsugen på, det är ganska typiskt. Om det inte var öl på söder så var det öl med Peace and love gänget, öl var det genomgående temat i vanlig ordning hur som helst..

Men för att kompensera lite så fick jag finna lite andra aktiviteter, satte ihop en slapp Spotifylista för er som ni kan lyssna på när ni snyter er en gång i kvarten och som får huvudet att kännas lite bättre.. förhoppningsvis..

Sick playlist

Helt blandad musik, men lugnt och skönt för en slapp dag i förkylningen och utmanningens tecken..



Public hero



Nyligen hemkommen efter en biokväll med en polare. Perfekt nöje att gå och glo en rulle när huvudet är lagom degigt efter en utekväll. Tillräckligt klar var man iallafall för att sitta med uppspärrade ögon i nästan två och en halv timme.

Vad filmen handlar om är väl ganska klart, Johnny Depp är John Dillinger, trevlig bankrånare på 30 talet som sätter sig emot samhällets regler, vilket man såklart gillar. Christian Bale, är Melvin Purvis, som försöker sy in honom eller skicka honom till mannen där uppe.

Filmen var bra men ganska ryckig i många delar, osammanhängande klippning och Micheal Mann som regisserar gillar ju eldstrider nästan patetiskt mycket, även om det var ganska schyst att höra smattret och se elden från Dillingers tommygun ett par gånger.  Det bästa med filmen var tveklöst skådespeleriet, underbart av både Depp och Bale, men också av Marion Cotillard som Dillingers brud.

Filmen får
3/5



Bloggen goes sellout

Var rena Klick! specialen igår alltså, var på F12 med lite polare i vanlig ordning på tisdagar, grym klubb förövrigt. Men fyhelvete vad kändisar man såg. Det inleddes med Bajenspelaren José Monteiro direkt när man kom in som man kallsnackade polishat med ett tag, sen var det halva Ballar av stål gänget som stod och hängde, förargelseväckande Fredrik såg förvånandsvärt lugn ut. På småtimmarna sen såg jag Elita stå och hänga vid dansgolvet som gav mig en blinkning, livrädd för att allt var uppgjort av Ballar av stål gänget så stack jag bara, eller så var det min egen självkänsla som sprack, jag gjorde en B Rabbit och choka ganska hårt iaf.  Bra kväll hur som helst!

Idag blir det bio, förmodligen Brüno eller den jag helst vill se, Publice nemies, återkommer med en detaljerad recension förhoppningsvis iallafall, vad det än blir för rulle.




Demokratins hot



"Han får betalt för att gripa kriminella, men trakasserar fattiga knegare som är snälla"

Sexuellt utnyttjade bögar

Nu börjar den årliga skiten, maskeraden för jämlikhet och dildoviftande, den såkallade "pride" veckan. Vad denna vecka är som bekant massa homosexuella som springer runt i något tåg och är stolta över att de tänder på män när de är män, och kvinnor när de är kvinnor, iallafall försöker man få det att se ut så att det är hur veckan fungerar.

Hur den egentligen fungerar är att varenda företag utnyttjar den här sexuella läggningen, politiker fiskar röster med billiga pro-homo kommentarer och folk som vanligtvis drar bögskämt på jobbet helt plötsligt ska tåga i ett cirkuståg. Det sjuka är också hur samhället blir äcklat om heterosexuella gör något mer än kysser varandra offentligt, eller hur arga de kan bli på någon "sexistisk" reklam på stan eller vad som helst, medan man nu låter massa människor gå och vifta med sexleksaker fritt bland barn, visa brösten och rövarna och sjunga om sex, inte för jag bryr mig, men är det inte lite hycklande?

För när man är bög eller lebb är allt okej, ialafall en vecka om året, då andra kan sko sig på dem och tjäna pengar eller makt.

En Freddie tack!

Tråkig dag på jobbet, halvbakis och risig så går man ju och tänker på helt meningslösa och kanske högst förklarliga saker, som man just då funderar extra mycket på. Idag kollade jag in, medan jag frontade en hylla halvslappt ett speciellt kaffé. Zoega's, Mollbergs blandning.. Tänkte lite extra, vem fan är den där Mollberg? Har han gjort en så schyst blandning att ett företag köpte hans idé och började trycka hans namn på den röda förpackningen. Fick han vara med i dealen? Valde han själv färg på just den förpackningen? Vad fick han för stålar för detta, om ens något? Bara äran kanske? Frågorna är många...

Jag och en polare kom tidigare i somras under ganska onyktra förhållanden själva på en schyst grej som kanske kommer ha samma genomslagskraft som den här mollbergs blandning. En såkallad Freddie. Vad är då detta? Jo, en pepsi/rom, förslagsvis Captain Morgan spiced rom, så löd iallafall orginalreceptet. Varför Freddie? Jo, för på Pepsi flaskan numera så pryder Freddie Ljungberg etiketten och då blev det en Freddie, ganska simpelt men det fick iallafall en ganska stor genomslagskraft på Peace and love där detta myntades.

En vecka senare kom uppföljaren, Freddie redhair. Ja ni vet ju att modelejonet körde rödfärgat hår under en tid i Arsenal, hemska tider. Om Pepsin tar slut under blandningen av denna gudabenådade dryck (långt mer gudabenådad än medelmåttan Fredrik Ljungberg) så stänker man i lite av den rödetikettade överlägsna coladrycken CocaCola och då får man en Freddie redhair.

Återstår att se hur stor genomslagskraft dessa drycker och blandningar kommer att ha, men vi ger iaf credden till någon annan än oss själva och hyllar en halvkass fotbollsspelare istället. Jävla egotrippade Mollbergs-as.


Today was a good day

Vaknade tidigt för ett möte jag hade inplanerat sedan tidigare, gick jävligt smidigt och var intressant. Väl det avklarat blev det en schyst kinabuffé med ett gäng nära polare, alla utom jag och en snubbe som bor i närheten droppade av, drog hem till han, drack nån bira och spelade UFC mixat med lite FIFA och snackade skit. Peppade av FIFA bestämde vi oss att lira lite boll och visa lokala knattar hur det går till i Hägersten. Fick till årets nick på ett stenhårt inlägg så smågrabbarna säger "Wow!" i kör, jävligt roligt eftersom de först hånade oss då vi försökte joxa med trasan, haha..

Efter det en bira till på Landet i Telefonplan där klientelet var ganska obskyrt, mängder av egensydda batiktyper men ganska trevlig stämning. Nu sitter man här och har fått tag i Curb your enthusiasm (jävla tjat va?) säsong 1 och 2 och inväntar middagen som står i ugnen. Slapp dag, imorgon back to work och misären, men vafan, det är ju fredag så nåt ska väl hända iallafall?

Ett rasande tempo

I don't understand how a writer could ever get writer's block, so called.. My problem is having too much.

Fyra inlägg första dagen, ja, man har ju som sagt legat i dvala rent aktivitetsmässigt dessa dagar så det är väl i sig en liten ursäkt?

11 unika läsare idag nu kl 04.23, ganska imponerande, blondinbella får passa sig den lilla moderatslynan. Suttit och diskuterat den moderna filmklassikern Fight Club med mannen ansvarig för paldiski palace, jävligt tankvärd bok/film som tar upp många viktiga frågor man funderar över. Den mest intressanta förmodligen det moderna samhället, hur vi agerar enligt mallarna som vi förväntas göra utifrån köpsamhällets lagar. Inga bråk, bara bete oss som kapitalismen förväntar oss att göra. Köpa köpa köpa och lyda lyda lyda.. Uh... Så om ni inte sett filmen, eller läst boken om ni föredrar sånt, så gör det a.s.a.p....

Vad annars? Ja, man ska upp om några timmar för att ägna sig åt samhällsföraktade aktiviteter, så I guess it is time to say goodnight.

I would like to work with The Beatles

First there was Nasty... intervju med en ung Nas, ganska roligt

Dammar av en klassiker




Har ju krängt alla mina vinyler till en god vän, så dammat av låter ju inte direkt rätt i det här fallet. Men har iallafall börjat lyssna igen på en del klassiker man minns från tiden då man sprang runt på vinylbutiker och letade i backar. Klassikern jag fastnat speciellt för och som jag kännt lite extra för är Main Source - Breaking atoms.  Inte nog med att skivan förmodligen innehar världens kanske ballaste skivomslag genom tiderna så har den också några riktigt bra spår som iallafall för mig går till historien som några av hiphopens bästa låtar.

Kolla in den här videon exempelvis, vilken jävla stil, vilket jävla beat, vilken jävla låt.

Fula ord? Fula vanor?

Blogga, kan vara ett av de värsta orden i modern tid, men får dock se sig utklassat av twittra. Twittra och flensost står nog i topp av de värsta orden, ungefär samma klass på dem två. Idag vaknade jag 17.30, missade samtal och total verklighetsfrånvaro, känns verkligen dumt att vara ledig utan att ha en krona på fickan. Så då får man väl börja ägna sig åt att blogga, som det så groteskt fult heter. Jag antar att det är så folk börjar blogga, total livslöshet, och det stämmer ju in ganska bra en dag som denna?

Gårdagkvällen, eller ja, natten spenderades med lite film och framförallt mycket Larry David, mannen bakom serier som Curb your enthusiasm och framförallt Seinfeld. Sjukt rolig kille som hållt sig lite i skymundan men som nu börjar ta mer och mer plats, han har exempelvis huvudrollen i Woody Allens nya film "Whatever works".

Kolla in det här klippet från Curb your enthusiasm, pure class. Larry David, en riktig hjälte.


Up and runnin'

Kände ett behov att kasta av mig lite ord, man går ju inte i skolan längre och har ju alltid gillat att skriva så får se hur detta går? Knappast nån jävla prettoblogg iallafall där jag gråter ut över nåt skit, inte heller en faggy fashionista blogg, snarare a blog about nothing, som om det vore orginellt?

Catch you on the flipside

RSS 2.0