It's just a perfect day

Härligt att se världens hjälte peka på ett av de vackraste klubbmärkerna i världen. Sebastian Eguren är klar för Lazio på sexmånaders lån och förutom han är det nog jag som är lyckligast i världen just nu. Hoppas han lämnar ett lika stort avtryck i Lazio som han gjorde i Hammarby, grymt hur som helst.

http://www.svd.se/multimedia/dynamic/00438/artikelbilder_438953b.jpg

Gårdagen var nog den roligaste utgången hittils i Rom. Började segt med klassen, alla är lite stela och svårt att få kontakt med alla. Dock verkar den nya brasilianska tjejen riktigt trevlig och jag trivs även bra med de andra. Dock var det en helt annan trio som skulle kröka ner sig tillsammans istället, jag Ida och Cristiano. Lämnade överskattade Campo de Fiori, drog på karaokebar och sjöng med alla andra på det smockade stället till Oasis och allt var det nu var, för minns knappt hälften vid det här laget.

Kom hem vid fyra tiden om inte lite senare, och hade ju som bekant skola idag. Var en omöjlighet att komma upp dock även fast jag gömt väckarklockan högst uppe i ett skåp så jag inte bara skulle snooza av den, men inte fan hjälpte det. Måste skärpa mig nu för den här veckan har jag varit alltför slö. Fått lite storhetsvansinne tror jag efter mitt fina provresultat, dumt.

Imorgon kommer min goda vän Pink hit med sin donna för att hänga lite i Rom. Ska bli grymt kul att träffa honom och byta lite ord. Får se vad vi hittar på.



Girls, girls, girls

Fyfan vad det regnar i Rom, bara väller ner idag så man kan knappt gå utanför dörren. Har precis släpat mig hem från skolan i hällregnet och var tvungen att byta allt man hade på sig direkt efter man kom in genom dörren.

Skolan var kul idag, missade ju gårdagen men hängde med bra iallafall, riktigt skönt så fuck the others som satt där och inte kunde lika mycket, muhaha. Flera nya i klassen och vi var nu 11 stycken idag. Självklart var de nya tjejer istället för killar, precis vad man behöver när man bor med två tjejer och dessutom har en av dem en ytterligare tjej på besök. Är det så jävla spännande att knulla en italienare så man vallfärdar hit? Som om det inte räckte med kvinnor så är ju dessutom min lärare kvinna.

I min klass finns det iallafall en av manligt kön, han är runt 60 bast och är från Norge och har förmodligen det skönaste namnet i skolan, Gullik. Han är min tröst i östrogenrummet på dagarna. Idag när vi skulle fråga "När var det senast du gjorde..." frågor till varandra och sen svara, så frågade han när jag senast dödat en mus, bisarr jävel.

Ikväll blir det nog lite bira ÅTERIGEN om man orkar ta sig ut i hällregnet, vore ju dock skönt att hälla i sig ett par kalla.

A dopo!

Ballardini vaffanculo

Började lördagen med Cristiano, gled runt i stan, letade lite kläder och käkade riktigt god pizza på ett ställe. Hamnade sen på en frisersalong, som jag varit tvungen att besöka en lång tid då håret börjat bli lite väl vildvuxet. En klassisk barberare, rakknivar, snack med gäster som inte ens skulle klippa sig osv, schyst upplevelse. De stod och gormade om Juve - Roma, om Ranieri och massa annat på härligt sätt. Ibland tog han till och med en paus i klippandet och bara snackade, men det får man förlåta i det här landet. Kom ut från frisersalongen med en annan frilla än jag bett om, men ganska knepigt på italienska. Ser ut som en idiot nu, men det bjuder jag på.

Efter det blev det hem, några bira med lägenhetskamraterna och en annan klasskompis medan vi lyssnade på italiensk musik och åt mat, självklart gvanos pasta. Skulle sen möta Stuart och Jasmine, mina gamla vapendragare som varit borta i London en vecka. Mötte upp dem och drog till Circolo degli artisti, det schysta utomhusstället ackompanjerade av i stort sett hela min klass, riktigt mysigt.

Söndagen vaknade man lagom bakis vid tolvsnåret, dags för fotboll, Lazio - Chievo på menyn. Halvtrist match men ack så viktig för Lazio i det här kritiska skedet. Väl där så protesterade man utanför innan match, under match och efter match mot ledning, spelare och allt som just nu är skit i klubben. Ganska mäktigt att se faktiskt när alla stormar in efter en helt tom curva de inledande femton minuterna.

Tomt första femton i protest mot ledning, styrelse och spelare.

....sen stormade de in på mäktigt sätt.

Sen kolla Milanoderbyt, komma hem hyfsat sent, försova sig till skolan och säga hej till den nya lägenhetskamraten som kan vara ett välbehövligt tillskott. En språklärare från Spanien med level 6 i Italienska, kan va bra att ha, grazie.

Roma nord

Dagens låt är denna dänga från 1981!


Bombe e sangue

Blev en oväntad vändning på kvällen. Vid middagstid så får jag nämligen ett facebookmeddelande av min gamla vapendragare Cristiano som är tillbaka i Rom, en skön överaskning. Han glider sen hit till min lya omgående efter jag bjudit in honom, vi tar några bira medan vi snackar lite om vad som hänt sen vi sist sågs. Var ju ett tag sedan så var jävligt kul att se han igen.

Tog sedan en stickare förbi honom då han glömt plånboken. Hälsade vänligt på bögen och kocken Domenico, kändes ganska bisarrt eftersom det var längesen man såg dem. Det känns som ett år sen men är ju trots allt bara 1,5 månad ungefär, tiden här har trots allt inte gått så snabbt som det ibland känns. Lämnade lägenheten, käkade den italienska rätten Kebab och drog sen för att ta en bira eller två.

Med sällskap av Vladimir satte vi oss sen och tog varsin öl på Druids, en klassiker. De visade Serie B matchen mellan Empoli och Cristianos lag, Torino, en tråkig 0-0 match. Trevlig kväll men om än ganska seg. Cristiano trött efter flyget hit, jag trött efter en skolvecka och Vladimir skulle jobba imorgon. Ett par bira och sen var det hemdags vid elva, men skönt med lite grabbsnack och allmänt häng på Druids.




Valet och kvalet

Joesje kom självklart inte till skolan, hon tappade sin mobil och enda väckarklocka i toaletten var hennes ursäkt, haha rolig tjej det där. Själv släpade jag mig dit, trött och jävlig igår efter utekvällen och nattbloggandet.

Dagen igår vigdes annars åt två saker, min huskamrat Sagas födelsedag och Paradise Hotel maraton. För att börja med det andra har jag blivit helt hooked, som jag iofs visserligen var innan jag åkte också. Sitter och glor tv6play under varje ledig stund numera, ganska destruktivt och då särskilt för pluggandet som fick stå åt sidan i dagarna för Ramis idioti.

Det andra, Sagas födelsedag var mer givande och roligare också. Jag och Jennifer, den andra tjejen jag bor med, hade köpt lite presenter och sen drog vi oss ut på resturang i Trastevere där jag åt fasansfull god mat och blev så mätt så jag nästan spydde. Därefter blev det en klassiker, chokladshoten med Bailey's, grymt gott.

Ikväll ska folk ut och klubba men jag vettefan egentligen hur sugen jag är, känns som stället inte alls är vad jag föredrar om jag ska ut. Varit där en gång förut och hade visserligen kul, visserligen också ganska packad och med mycket folk med oss, men känns som den gången räckte. Alldeles för posh med kostymnsisar, VIP lounger, dyra drinkar och snobbig atmosfär för att jag ska trivas bra, men vi får se om man rycks med efter några bira på hemmaplan, vem vet?




Salve a voi fratelli miei!

Skön dag idag faktiskt, började tveksamt med lite ångestladdade känslor, men återvände till hemmet vid halv två tiden inatt med riktigt härliga Romkänslor, fan vad den här stan är underbar.

Började illa som sagt, på väg hem från skolan gick min nyckel av i låset, detta betyder i Sverige en ny nyckel inom en kvart men i Italien sjuttiofem telefonsamtal på knackig italienska med gubbar som inte kan ett ord engelska, som dessutom inte svarar på den tiden de sagt sig kunna ta hand om ärendet per telefon. Väl två timmar efter utsatt tid så svarade gubben som ville hjälpa mig, på snabb italienska jag ej hajade, om en järnaffär jag tydligen skulle gå till. Fattade faktiskt ingenting om jag ska vara ärlig förutom att jag skulle fixa det själv. Tydligen var det helt fel då hyresvärdens pappa dyker upp i lägenheten med en ny nyckel och på sitt sedvanligt charmiga vis säger "Ciao Gustav!" och klappar en på axeln, trevlig gubbe det där.

Efter det hade jag bestämt en utgång med min svenska vän Carl. Det roliga är att han är ganska lik min svenska polare Kalle (Persson) med långt blont hår och samma namn, dessutom en stor fotbollsfantast och några år yngre. Dock ingen ersättare, eftersom han inte på långa vägar är lika skön, men ändå en riktigt skön snubbe ska sägas.

Vi drog till Anima, ett ställe ämnat för dyngfulla turister, blonda brudar av varierande midjemått och italienare som inte fått ligga på jävligt länge, som raggar på allt dem ser. Var ett ganska udda ställe iallafall, där man såg udda saker. Bland annat spydde två koreaner ner halva stället, vid helt olika tillfällen. Först en snubbe som spydde ner baren, riktigt vidrigt, sen en brud som spydde i handfatet på toan, otroligt äckligt det med och det luktade värre. Vad är det med asiater och alkohol egentligen?

Snackade annars med en skön sicilianare och massa andra lirare där inne, en trevlig kväll egentligen men vet inte om det är stället är så jävla roligt, mest bara dyngigt. I helgen blir det nog Circolo igen, känns bättre. Har en del andra helgplaner förövrigt. Carl tipsade om att de brukar lira boll ovanför Colloseo på lördagar, låter ju sjukt mäktigt då man tydligen från planen har utsikt över det historiska mästerverket samtidigt som man på Pippo Inzaghi manér gör mål på några usla turister. Jag ska trixa som Cassano där, och dessutom spåra ur som den känslomänniska och Cassanate wannabe man är, får hoppas jag lever upp till ryktet jag spädde på idag. På söndag är det dessutom Lazio - Chievo, ska försöka få ihop ett gäng till den matchen, härligt med Lazio igen, har längtat medan man sett äckelnapoli, synd att huvudstadens första lag torskade idag dock.

Nu är klockan två, om sju timmar börjar skolan så dags att slagga. Får se om min holländska klasskompis Joesje (stavning okänd) orkar upp också, hon var ju där dyngfull med två italienare omslingrande runt henne när jag drog, tveksamt om hon orkar upp, jag gissar på nej, men återstår att se.

Dagens, eller nattens låt förövrigt. Så jävla skönt att med nattbussen åka förbi historiska monument med den här i lurarna. Ren poesi. Salve a voi fratelli miei!


Flykt från vardagen

Skola igen, har nu lärt mig futurum hyfsat bra vilket behövdes. Svårt att snacka om nutid och dåtid hela tiden, the future is now. Sitter och funderar på vad man kan göra nu i Rom? Känns som man börjar vänja sig så mycket vid staden att det nästan är lite tristess att gå runt här för tillfället, konstigt nog. Jag tror nog det är dags för en till resa till en ny stad snart, men denna gång norrut. Verona känns som det hetaste alternativet, men i framtiden, futurum.

Är nog alldeles för kallt där för tillfället, så väntar nog till efter min korta lilla Sverigeåterkomst och framförallt tills mina CSN pengar hamnat på kontot. Är sugen på både fotboll och att se staden Verona, lite skönt också att komma till något rikt och lite "finare" än Napoli och Livorno man hittils besökt som omväxling.

http://www.hotelturismo.it/img/gallery/verona_garda9.jpg
Ser väl nice ut?


Skönt också att se en viss filmtrailer idag och längtar jävligt mycket hem av många anledningar till och från. Sommaren i Sverige känns som den kommer bli underbar, bara man hittar nåt skit att göra när man kommer hem. Sjukt att flykten från vardagen i Sverige nu bytts till en flykt från vardagen i Rom, man är aldrig nöjd.


Upp och ner, ner och upp

Skolan gick ju sådär i måndags efter den vilda helgen. Somnade till nästan under grammatikdelen och svarade alldeles för mycket fel på saker jag egentligen kan, men det är väl så det är, man blir som man umgås så jag var väl en outbildad syditalienare för en dag?

Hur som helst, kom hem från skolan och däckade direkt för att sedan vakna vid åttatiden. Snabb stressig middag och sen bio som jag bokat in sedan tidigare. Jag och en god vän skulle se Avatar, en film jag sett fram emot jävligt länge men som inte haft premiär förrän nu i Italien, som alltid är lite efter. Dessutom var den inte i 3d heller men man fick iallafall engelskt tal, så lite glad får man väl bli iallafall. Grymt bra film förövrigt, även om den var lite fånig ibland med typiska klichéer och amerikanska citat "come on bitch!" och sånt, så kändes den mer än en flm med snyggt skal. Ett skal som förövrigt var sjukligt snyggt.


Hade sen svårt att sova efter filmen, och morgonen efter svårt att vakna då jag försov mig till skolan såpass mycket att det inte ens var en anledning att gå dit. Dygnet helt vänt, och allt upp och ner och nu sitter jag här snart halv ett på natten och känner mig hur pigg som helst. Men får tvångssova snart för vill inte missa morgondagens skola heller, har ett ruskigt begär över att lära mig mer nu och kunna konversera ordentligt, känns hopplöst annars även om man är på god väg.

Vill också se över min polares blogg som nu verkar ligga i en respirator, kan man snart säga R.I.P. Paldiski Palace? Vore tragiskt.

Odio Napoli?

Napoli, Napoli, Napoli, var ska man börja? Vet inte vad jag ska tycka om staden egentligen. Kan tänka mig att man antingen tar den till sig helt, eller så är det bara jävligt skumt att vara där. Hade en skolkompis som besökte staden nyligen och inte alls upplevde det på samma sätt som jag, så det är svårt, kanske är det mer än vad man märkt själv?

Hur som helst, vi kom upp vid tolvtiden jag, Oliver och Eggy och satte oss på tåget vid ett snåret. Vi delade fyra med en annan snubbe, lila jacka och ganska meterosexuellt utseende, även om han dock såg hård ut på något sätt. Färden börjar lugnt, men en halvtimma in börjar det bli lite udda. En kille med bara ett fåtal tänder i munnen försöker kränga bira, läsk och vatten till folk i vagnen, förmodligen inte direkt sponsrad av Italienska tågbolaget Trenitalia. Efter han en halvtimma senare kommer nästa kille, en snubbe som säljer som piratkopierade filmer på skivor. Vi garvar lite och undrar vart vi är på väg, då kommer nästa snubbe, en tiggare.

Nu lackar en kille till och undrar vafan det är för tåg, och säger åt tiggaren som håller på att fråga efter pengar upprepade gånger, att sticka och lämna han och hans brud i fred. Tiggaren lackar till och börjar skrika, killen börjar skrika och eftersom detta händer i fyran bredvid oss så kommer nu den meterosexuella lilajackan som satt bredvid mig upp och ska lägga sig i. Visslar till sig uppmärksamheten av tiggaren och skriker sen "Oh!" på riktigt italienskt sätt. Nu är det ordkrig och svårt att hänga med, men slutar med att tiggaren fick förstärkning av några andra lirare och att de tog vagnnumret och ringde andra, men var lugnt hur som helst sen. Även om lilajackan stod och pekade på honom genom fönstrerna mellan vagnarna lite senare. Han visar även att han inte var så fjantig som man först trodde när det ringer hans lur och det är skottljud han har som ringsignal.

Vi rullar förbi risiga hus, fabriker bredvid skolgårdar och taskig bebyggelse innan vi äntligen är framme. Allt går lugnt till och inga tiggarpolare som väntar på stationen. Vi, hur hungriga vi än är har bara en plan, fixa matchbiljetter vilket skulle visa sig svårare än man trodde på förhand.


http://picnica.ciao.com/it/139092.jpg
En man gör något udda vid Napoli centralstation


Alkis på bänk, vanlig syn vid Napolis centralstation

Väl vid arenan är det stängt i biljettluckan, så vi börjar leta andra sätt. Frågar runt, men ingen kan svara, eller så svarar de på den ruggigaste napolitanska accenten man kan tänka sig, vilket är som kinesiska, även för riktiga italiensktalande människor.

Efter kanske fyrtiominuters promenad i närområdet så når vi iallafall fram till affären som säljer. Ett gäng på tio gubbar står då utanför och skriker "Noo noo, biglietti, sold out sold out!" Vi tänker Fan också, va synd men vill ändå gå in och fråga, men de får vi tydligen inte. Alla börjar omringa oss och fortsätter skrika, nu på ett mer hetsigt sätt, "Förstår ni inte vad vi säger? Utsålt utsålt!"" Försöker tränga oss förbi, men blir då stoppade och hänvisade åt sidan medan alla glor ner oss totalt och sen drar de upp svarta biljetter ur fickan, och säger att de säljer och kan hjälpa oss. Vi lite skakade av allt eftersom det nu är 10-15 pers där som verkligen omringat oss köper biljetterna för dubbla priset, utan något val och tackar för oss medan en av gubbarna ger oss växel ur sin minst sagt feta pengahög, äckligt. På våra personliga biljetter står nu helt andra namn som Francesco och Luigi, återstår att se om vi kommer in tänkte vi men väl värt chansningen.

http://nuke.lungotevere.org/Portals/0/numero%206/FOTO%20STADIO%20SAN%20PAOLO(NA).jpg
Utanför arenan


Skakade och undrande vafan det är för skitstad så drar vi mot centrum för att äta med tuben, på vägen stoppade av biljettkontroll och våra har ju tyvärr gått ut, men de ignorerar det när vi säger turisti och släpper förbi oss med en varning, puh. Väl framme, inget öppet, söndag betyder att allt är stängt. Knatar runt lite, men känner oss inte särskilt pigga på det utan drar istället tillbaka till centralstationen och äter en förvisso riktigt god pizza alldeles bredvid. Hela centrum fullt av afrikaner som säljer porr, klockor, väskor, mobilladdare, allt, men inget vi köper den här gången.

Drar mot arenan, på vägen blir en annan stackars afrikan gripen av snuten, förvisso så jävla full att han tappat byxorna och släpas av sin polare framåt. En tant skriker "vilket äckel!" till oss och Eggy svarar "Very drunk!" Väl framme vid arenan igen så var det

Klockan har nu blivit en del, och vi beslutar oss för att gå in på arenan, vilket är lättare sagt än gjort. Först - hitta sektionen, sen trängas med hundratals om inte tusen napolitanare som man kan säga har hyfsat vassa armbågar. Väl framme vid biljettkollen är de tveksamma och skakar på huvudet när vi visar dem med namnen som inte alls överstämmer med passen, dock så går det bra efter lite tjat. Säkerhetsfolket trycker till och med in några till tanter och gubbar som står och väntar bredvid kön med våra biljetter genom vändkorsen, ganska tight om man säger så. Andra slåss mot några vakter för de inte får samma behandling som vi turister, orättvist.

Om matchen finns nog inte så mycket att säga, måste upplevas helt enkelt. Varit här en gång förut och då var det lugnt jämfört med nu, publiksiffran är 50,000 men antar att det säkert är minst 10,000 till på lite olika sätt. Stämningen elektrisk för att använda en klyscha och det eldas bengaler i 90 minuter nonstop. Tyvärr slutar matchen 0-0 men Napoli räddar en straff iallafall och det upplevs nästan som ett mål. Folk är trevliga runt om och det är trevligt.

(paus, puh vilket maratoninlägg det här blir..)

Efter matchen, sedvanlig trängsel, moppar åker runt benen på en och man får slå sig fram mer eller mindre för att komma fram till tunnelbanan. Väl där trängsel för biljetter till tuben som polisen ser till att man måste ha, och väl på perrongen trängsel för att komma in i tåget där vi som går på känsla mer än att tryckas till och med lyckas fixa sittplatser.

Folk går av titt som tätt och vi ska ganska långt. Bredvid oss, ett skönt gäng napolitanare som ser ganska väderbitna ut men förmodligen är i samma ålder som oss ungefär. På mobilen spelar de italiensk musik men plötsligt så kommer något annat, kvinnliga orgasmljud. Detta ackompanjerar dem genom att slå sig på låren i "knull-takt" och stöna. En av dem börjar slå i väggen också och skriker högre än de andra, alla kids på tåget skrattar som fan och vi med, Napoli på ett härligt sätt. På vägen ut, på samma station som oss, skriker dem om något annat, sparkar på ett säte och drar i nödbromsen så hela tåget börjar tjuta utav helvete,. Föraren ser trött ut när han tittar ut ur sin lilla lucka på tåget.

Fyra timmar kvar i Napoli innan vårt tåg går hem, klockan är halv 12, ser blodstänk på tågstationen, beslutar oss för att ta in på hotell. Slaggar tre timmar, tar en dusch på morgonen och drar sen vid halv fyra tiden hemåt civilisationen Rom. Bråk igen på tåget, denna gång om en biljett, tanken, fan vad skönt att man är på väg härifrån. Kommer hem vid halv sju, skola vid nio, man lever livet till fullo.

OBS!
Det var flertalet udda händelser som inte ens fick plats i den här lååånga berättelsen. Exempelvis den gömda mannen bakom en pelare på stationen, bomberna Napolis supportrar kastade mot poliser, mannen med tre tänder och rutten bil som försökte hjälpa oss med att hitta rätt affär för biljetter osv osv.

Krök, gick vidare, krök, gick vidare

Puh, nyss hemkommen från Napoli, en jävla stad det där alltså, men mer om det i nästa inlägg. Som ni vet så har jag haft två polare här på besök över helgen och det kändes förjävla skönt. Äntligen några som kan dricka som man själv kan, som lever ut varje dag till max och man kan snacka med, om de sakerna man vill snacka om.

Mötte dessa lirare, Oliver och Eggy, som de då heter, eller i eggys fall iallafall kallas, i fredags efter skolan vid Terminibussarna. Gick på en liten sightseeing i vanlig ordning med varsin kall bira i handen, självklart nerprutad från brutala fyra euro till två. Efter en lång promenad via Colloseum, Vittorio Emannuele, Circo Massimo osv, så hamnade vi tillslut på Scholars lounge där vi kallsnackade med lite italienskor, på grabbarnas begäran. Tjejerna satt och drack té, på krogen, haha, Italien är udda ibland. Vi tröttnade tillslut och klockan var ännu bara barnet så vi drog hem, käkade pasta/pesto, förade lite och rörde oss sedan med tjejerna från lägenheten till Trastevere. De visade oss en liten chokladbar där man kunde beställa shots av alla sorter, men istället för att de serveras som det brukas i glas, så var det gjorde utav choklad. Man stoppade hela glaset i munnen, så sprack det och rann sprit i hela käften, ganska gott!

Tappade sedan bort tjejerna när vi irrade runt där bland smågatorna, men gjorde inte så mycket då vi mötte en skön italienare, drog till Campo de Fiori, tog ett par bira med han och snackade läktarkultur innan vi sen därifrån  tog taxi mot Testaccios klubbområden. Skön taxichaffis förövrigt, Laziale med säsongskort i Curvan som snackade på rätt mycket, och som jag sen bytte nummer med, måste ju ha en fotbollspolare för oliver och eggy är ju bara här tyvärr på lånad tid.

Gick runt på den stora bargatan där, massa ställen men många dryga vakter också. Gick tillslut in på Alibi, ett helt okej ställe som var jävligt stort. Här började det sedan bli dimmigt för en av oss, jag kan återberätta det så ni förstår att det inte var för mig som världen plötsligt snurrade. Krökade ner oss ganska rejält där inne, och efter några timmar drog vi märkbart berusade (svenskt modeuttryck i krogvärlden, särskilt använt av vakter som inte vill släppa in folk) till Scholars igen med en annan taxi, denna gång en gubbe och Romanista som var jävligt trevlig han med, trots fel lag. Kul att Oliver fes i taxin så chaffisen ville ha 10 euro till bara av honom som straffavgift och frågade vafan han ätit. Efter en halvtimma på Scholars så drog vi hem, skön välbehövlig slaggisch sen.

Dagen efter kom vi inte upp förrän vid tretiden eller nåt liknande. Körde vidare på sightseeing dagtid och sedan krök. Dagens mål var Spanska trappan som avverkades, börjar bli tröttsamt för mig att försöka låta imponerad av Rom nuförtiden, känns så vardagligt allting nu, vilket är en jävligt skön känsla iofs. Stadio Olimpico kan man dock inte få nog av så vi drog ut dit också och spanade in utsidan. Idag pallade vi dock inte röra oss hemåt för att kröka utan hamnade direkt på Druids Rock tillslut, skönt slappt ställe där vi glodde Bari - Inter, grym match med en jävla massa straffar.

Vid tolvtiden vidare. Vi skulle till ett ställe jag hittils bara hade hört talas om, Circolo degli artisti. Skulle vara ett slappt alternativt ställe med trädgård osv och så var det också. Det var till och med över min högt ställda förväntan, riktigt stort, riktigt nice och skönt avslappnat ställe. Snyggt uppbyggt med både en inomhussektion som var stor, men framförallt en gigantisk trädgård med palmer och grönska, skitmysigt. Krökade på rätt bra där, och träffade ett gäng svenskar som tillskillnad från många andra svenskar man träffar var riktigt sköna! Med sig hade de några italienare som hade lärt sig några svenska fraser som är barnförbjudna till och med för gvanosopranos blogg. Sjukt att en av italienarna sa att han alltid spelade Football Manager med Bajen och hyllade Castro tello som hade gjort otroliga framsteg i hans lag, synd att det dock bara var ett TV spel.

Efter en jävla massa babbel med dem och med hundratals andra, dricka av femtioelva sorter och andra saker så var det dags att dra sig hemåt. Hemma vid sju, och tre timmars sömn senare så möttes vi upp igen för att dra oss till Napoli..


Sud, nord, ovest, est

En överaskning till morgondagens läsare, ett blogginlägg skrivet såhär på kvällskvisten. Sitter nu här i sängen nyss hemkommen efter en hektisk och lång dag. Började i skolan, riktigt trött som vanligt, vaknade dock till när en borr kom genom väggen plötsligt och gjorde ett stort jävla hål alldeles bakom läraren. Idiotiska byggare haha, stänkte cement i halva klassrummet och klassen fick ta en liten paus av chockerade skratt.

Mötte upp Stu, Ida och Jas i vanlig ordning, där Stu och Jas hade problem med skolan, var missnöjda att de inte lärt sig tillräckligt osv. De pallade inte bara sticka hem utan ville snacka av sig över en bira, perfekt sådär vid 12.30, bra tid att starta. Lite snack, musiklyssning och ett par bira senare drog jag och Ida äntligen ut till ett ställe jag velat åka till länge, EUR.

Esposizione Universale di Roma
, ofta förkortat EUR, är en modern stadsdel i södra Rom, som projekterades inför världsutställningen 1942.

Italiens diktator Mussolini ville kunna ge uttryck för regimens ideal utan att vara bunden av hänsyn till äldre bebyggelse. Projektet leddes av arkitekten Marcello Piacentini, och hans vision var att arkitekturen i moderna och funktionella former skulle ge uttryck för Roms storhet. Byggnationen avbröts dock 1942 i och med andra världskriget och återupptogs inte förrän 1951. Inför de olympiska spelen 1960 förlades flera sportanläggningar till EUR.


Och ja, det var ju ett ganska udda område. Skumt byggda hus och skumt i det stora hela. Blandad förort, miljonprogram och betongblock med fascistiska jättebyggnader med strikta linjer och kvadratiska former. Kändes bisarrt men väldigt intressant.



Efter det var det tänkt att vi skulle "deep north" som man säger, och käka på Excalibur, men det var stängt under de timmarna vi var där, så blev en snabb pizza istället och sen drog jag mig själv ut till Olimpico för att se Lazio - Palermo i Italienska cupen, som började vid nio. Bra match, halvbra stämning (över förväntan) och en Lazioseger med 2-0, en bra avslutning. Bussen hem, nu ligger här i valet och kvalet om man ska ta sig en godnatt bira till chipsen man har, tror fan det blir så, trots att jag har mitt första prov imorgon.


Imorgon kommer Eggy och Oliver, kan ju bara bli en succé. Får se om man har någon ork kvar efter den här dagen.


Did you charge me double for that drink?

Skolan pallar jag inte prata om nu, så jävla mycket svåra prylar just nu och det är en röra i huvudet. Roligare att då efter skolan möta Ida, Jas och Stu och ta en pizza med parmaskinka och dricka sig full på två liter vin på blanka dagen. Babblade på rätt bra efter ett tag och hade kul. På vägen hem letade jag efter Antonio Cassanos självbiografi men hittade bara en bok om Ultras, stadions rebeller hette den och verkade helt okej, dock inget köp.

Gick hem, skulle chilla vid datan ett tag innan jag halv åtta skulle möta några från klassen för mat och någon öl. Somnade dock med datan i knät innan den ens startat mer eller mindre och vaknade kvart över sju, panikslagen och ovetandes om vilken dag det var. Dessutom med en jävla huvudvärk efter vinet.

Stressade dit, sjukligt trött och med ett bultande huvud försökte jag vara så trevligt sällskap som möjligt. Lyckades väl halvdant med det. Var ganska trevligt iallafall, bra snack och alla är jävligt trevliga, även om många inte är min typ av människor alls.

En riktig Curb your enthusiasm/Seinfeld grej hände dock när vi gick. Som bekant betalar man efter man är klar i Italien. Så på vägen ut säger hon i kassan att vi inte betalat för en margerita som en av de vi var med har köpt. Hon har dock redan stuckit tidigare, så jag antog att hon glömt det, betalar och tänkte "äh, tar pengarna sen när jag kommer hem bara." Kommer hem, berättar historien och då påstår hon att hon visst betalat.

Känner mig som Larry David, om man sen ska gå tillbaka och börja rabbla om det som han brukar göra är en annan fråga. För om inte någon glömt, den mänskliga faktorn finns ju alltid, så är det någon av parterna som blåser mig och jag tror mer på den tjejen jag känner än en italiensk servitris.

Nog om den soppan! Imorgon blir det tillslut EUR som det ser ut nu, sen en middag på Excalibur på Piazza Vescovio och efter det Lazio - Palermo. Låter väl som en schyst dag?

A room with a view

Skola som vanligt, vaknade alldeles för sent också det som vanligt, men hade iallafall förberett med frukostinköp så allt det gick iallafall bra idag. Mackor med nutella och sen en fruktyogurt som återstod efter jag gett tillbaka några då jag lånat ett par igår morse.

Buss till skolan, tio minuter sen, nytt klassrum, irra runt, förvirrad tills jag hittade rätt. Förstår inte varför det är just våran klass som byter klassrum och lärare hela tiden, men men.. Verkar ju vara lyckosamt iallafall då vi gick igenom läxan och det gick skitbra för mig. Detta kändes speciellt härligt, då jag varit tveksam på det här kapitlet vi precis börjat lära oss! Annars så var lektionen ganska rolig. Läraren snackade om att romare kallar Rom eviga staden för det tar en evighet att göra något av sig själv, eller bli någonting, här, haha, skönt cyniska.

På rasten drack jag en varm choklad på Bar amore, ett skönt litet café vid skolan, har ännu inte lärt mig dricka kaffe helt, även om jag börjar närma mig så smått. Som vanligt ackompanjerades chokladen av en cornetto, deras namn för croassaint, nyttig andra frukost efter en minst lika nyttig första. Skönt att man nu kan beställa helt utan problem med språket. Värre dock med följdfrågorna som ibland kan komma då man ser ut som ett jävla frågetecken och de tror man är efterbliven om de frågar en enkel sak som om man vill ha sockercornetto, fullkorn eller en med syltfyllning, piu complicato.

Efter skolan drog jag med venezuelanska tjejen i klassen till Gianicolo, en kulle vid Trastevere med en ruggigt skön utsikt över Rom. Efter en fin promenad genom det geniunt vackra och härliga närliggande kvarteret med massor av härliga tvättlinor och romare som bytte lite sköna konversationer på förmiddagen så påbörjade vi vandringen upp. Hade hört att det skulle ta ett tag så var beredd på ett jävla klättrande, men det gick skitenkelt.

Trastevers gränder

Destå högre upp man kom destå finare utsikt blev det, såklart, och väl högst upp var det riktigt vackert att se ut över staden och alla dess monument. På toppen fanns även en staty av den italienska kultfiguren Garibaldi och lite små byster av andra italienska historiekändisar, samt några lirare som höll på med en filminspelning, ganska underhållande.


Schyst utsikt




Efter det buss hem, och man garvade ju gott åt de stackarna som satt i turistbussen vi såg på vägen. De betalar säkert alldeles för mycket medan vår, buss 75, gick från just Gianicolo, och på vägen till Termini såg man Circo Massimo, Colloseum, Vittorio Emanuelle II och Porta portese, allt för en euro och med uttråkade italienare runt om som kollade på klockan medan jag satt som ett ljus.

Därefter införskaffade jag en biljett till Lazio - Palermo på torsdag, äntligen en match man får gå på som svensk. Sen hem, laga middag och äta ute på terassen i vårsolen. Hörde förresten att det var typ -20 celsius i Sverige idag, känns ju skönt att man då fick slänga av sig jackan idag för här i Rom var vädret underbart.

Ravioli alá gvano

Ikväll återigen plugg och ingen större aktivitet. Gäller ju att spara sig till helgen då de två sjukaste människorna man kan ha med sig ut på krogen kommer på besök. Kommer bli galet, och precis vad jag behöver. Lite grabbigt snack, grabbigt skålande och grabbig fylla. Längtar.

A dopo!


Lite blandat från dagen i Garbatella

Nära tunnelbanestationen, schysta väggmålningar


Slitna höghus med romerska mått mätt, nära tunnelbanan

Små fina hus med mycket grönska, längre bort från centrum

Schyst tvättlina och mentalitstaggtråd - Schyst port med "Hata Silvio (Berlusconi)" text ovanför


Garbatella, Chinatown, Parmesan

Vaknade alldeles för sent, ingen frukost, snodde därför två små yogurtar av den svenska tjejen som bor här och lämnade en lapp att jag skulle ersätta dem senare idag. Hoppas att reaktionen blir bra på det sen när hon kommer hem och ser att jag faktiskt gjort det.

Drog mig ut, ingen buss står inne på torget och när den väl kommer rusar femtio italienare in på den vilket leder till att en timid blyg svensk får stå upp hela vägen för de pressat undan mig med deras vassa armbågar. Kommer försent med tio minuter till dagens första lektion, där två okända ansikten uppenbarar sig i klassrummet. Ingen succé, en äldre svenska och en turkisk muslimsk tjej, happy times.

Går igenom gårdagens läxa jag var ruskigt tveksam på när jag väl gjorde den, men som jag på något vänster iallafall har klarat av galant. Fortsätter briljera ett tag innan verkligheten hinner fatt mig och första felet kommer. Känns dock bra att man klarat det mesta hittils utan några större problem, på fredag har vi nämligen "examensprov" innan vi avancerar till livello due, andra nivån. Tydligen är dessa prov inga problem utan väldigt enkla och man kan få hjälp av läraren till och med i vissa fall.

Efter skolan så kände jag att jag inte ville röra mig hemåt som de flesta gör och degar, utan se lite av Rom jag ännu inte sett. Bestämde mig att det var dags för Garbatella. En arbetarförort i södra Rom som tydligen ska ha sina vackra sidor och sina fula sidor. Tyckte själv när jag väl anlände att området var ganska trist, höga slitna hus, deppiga gatuförsäljare och mycket vänsterklotter och Romaklotter, där det sistnämnda var det roligaste att se på. Väl längre in i området fanns det dock mysiga småhus och fina gränder, vilket lyfte upp helhetsupplevelsen ett par snäpp. Kändes som ett riktigt mentalitsområde, även om jag hatar det uttrycket så hittar jag inget bättre.
Slänger upp lite egna bilder senare ikväll, så håll utkik!

http://allaboutrome.googlepages.com/DSCF3078.JPG/DSCF3078-large.jpg


Sen hem med tuben, eller iallafall hemåt, för jag tog mig en avstickare till Chinatown och införskaffade lite strumpor vilket jag haft ruskig brist på ett tag, luktade fan mer parmesan om mina fötter än ur kylskåpet innan det var tvättid och så kan det ju inte vara.

Ikväll blir det fortsatt studerande inför provet på fredag, läxor varje dag nu i stort sett, och jag kan ju informera om att prata flytande efter tre månader känns jävligt långt borta. Men vi får se!

A dopo

Bakissöndag

Vaknar upp vid två kallsvettig efter gårdagens fyllemaraton som slutade vid fyratiden hemma hos Stu och Jas. Riktigt kul kortspel där jag tillslut drog det längsta stråt och vann i det roliga spelet "Oh shit!", stolt som fan. Klockan tre börjar matcherna så efter en pizzaslice på vägen så kommer jag efter en tio minuters promenad till favoritstället Druid's Rock. Ingen där, förutom ett par ungar och en mamma, ingen fotboll på tvn, fick jaga vidare.

Hamnade tillslut på ett annat favoritställe, Scholars lounge, ensam, en bira, se en tråkig Laziomatch sluta 1-1 mot Udinese på deppiga Friulistadion ackompanjerat av lite irländsk bakgrundsmusik. Hem, laga en schyst pasta i vanlig ordning som dock blev snäppet godare än vanligt och nu tankar på morgondagens skola och sina läxor man ännu inte gjort, medan man njuter av slappande vid datorn. Helt okej bakisdag.

It's all grey hairs

Seg dag hittils, regnat som fan och varit allmänt trist. Började med att jag inte hajade ett piss vad läraren förklarade i skolan. Första gången hittils jag inte hängt med ordentligt i vad vi gjort, och det kändes jävligt jobbigt. Var nära att bara släppa böckerna och springa ut ur klassrummet och dunka handen i väggen, så barnslig som man är ibland. Men tillslut fick jag en hum om hur det funkade iallafall och lugnade ner mig ett snäpp.

http://farm4.static.flickr.com/3294/2942351768_44b90f151d.jpg

Rainy days

Tänkte efter skolan att man en lördag som denna borde gå och glo lite fotboll för att lugna ner sig några snäpp. Frågade alla om de va sugna men ingen verkade het, antingen var folk för bakfulla eller så hade de bara ingen energi. Pallade inte dra dit själv i regnet, var ju trots allt Roma, så drog ut med två brudar och shoppade istället, sjukt metrosexuellt. Hittade ett par tröjor, men shopping gör bara brudar glada. Själv har man en fotbollsabstinens som är gigantisk.

Ikväll blir det kortspel och bira hos Stu och Jas med mina roommates och lite andra folk, kan nog bli en ljuspunkt på en annars grå och seg dag. Imorgon ska jag söka mig till oasen (ja det regnar ju så kanske var dåligt exempel?) Druid's Rock för att iallafall se lite fotboll på tv, hoppas på att de visar Udinese - Lazio, men hur som helst ett skönt söndagsnöje.

Nästa helg, Eggy och Oliver på besök, kommer ju bara bli för härligt!

God jul på serbiska

Ingen skola idag, vaknade nyss upp även trots jag försökt ett antal timmar tidigare för att gå till skolan. Ingen baksmälla som tur var, men jävligt trött ska sägas.

Gårdagen var riktigt riktigt rolig. Jag började med att messa en svensk som hörde av sig till mig för vi båda var Bajare, gillade läktarkultur och han studerade här i Rom. Visade sig att även han var en stammis på Scholars som ni kan läsa om i det förra inlägget. Så vid tiotiden mötte jag upp honom och hans polare Max, en österikisk snubbe där och drack en bira, medan vi snackade fotboll. Österrikaren höll förövrigt på Sturm Gratz för er som är intresserade.

Efter det så stack jag till Vladimir. En promenad med navigation genom iPhonen, förbi Casa Pound där lokala fascister hängde utanför och lite andra skumma ställen, så var jag tillslut där.

Vladimir, alltid lika trevlig och frågar direkt, "Vill du ha något att dricka? Ta vad du vill i köket." Jag går ut i köket, smockat med spritflaskor av alla sorter, rom, whisky, vodka, ja det mesta man kan begära, medan kylen står full med virke. Tar mig en whisky cola och börjar snacka med diverse folk eftersom jag bara känner Vlado.

Säkert en 30 personer minst i lägenheten. Allt från sköna gamla serbultras till en italiensk flygvärdinna, en afrikansk muslim, till en mexikansk turist, ja, det var en udda samling där men det var sjukt roligt. Alla var verkligen skittrevliga! Tror den skummaste var en serbisk turist som sa att han jobbade på Migrationsverket i Serbien, jag frågade vad han studerat så sa han bara "War!" men till och med han var trevlig en dag som denna. Det var ju tydligen julafton igår, den serbiska versionen av julafton, så nästa fest hos Vladimir lär bli det serbiska nyåret, kan nog bli ännu galnare.

Drog mig hem vid två tiden då andra folk också började sticka, de som var kvar spände upp en lina och spelade volleyboll mitt i lägenheten med en ballong medan de dunkade serbisk musik ur högtalarna. Riktigt skön kväll!




Topp tre platser att bli full på i Rom

Rom har inte de bästa ställena att gå till om man vill dra på sig en svennig fylla eller dricka bira med polarna. Det är antingen väldigt romerskt med en öl för fem euro som någon sitter och sippar på i ett hörn medan någon annan dricker kaffe, eller väldigt amerikanskt med drägg som skriker, spiller och säger "Hey dude, that's awesome!" om allting. Finns dock några guldkorn jag har hittat. Vill också poängtera att klubbar ej räknas, som om man nu skulle föreslå såna till en sån här lista?


1. Scholars Lounge
Irländsk pub med hyfsade priser och riktigt skön personal och inredning. Visar all sport, mycket snubbar (dåligt om man vill ragga) som man kan garva med och de flesta gäster riktigt sköna. Drog hit ensam för att se en match och fick mig den fetaste utgången hittils i den här stan med helt okända folk. Skön inredning och bra musik ska tilläggas.

2. Excalibur
Inget speciellt ställe, men det är en Laziopub och det är mäktigt. Beläget långt bort uppe i norr men med feta Ultrasmålningar utanför så är det ett givet andraval. Att det sedan var ruskigt billigt med romerska mått mätt är knappast någon nackdel.

3. Druid's Rock
Ett ganska kasst ställe egentligen. Men de visar alltid Serie A och har det ballaste namnet jag hört på en bar. Deras logga är en gammal gubbe med en bärs och en elgitarr, det ska och måste uppmuntras. 3,5 euro för en 66 cl bira på flaska är också helt godtagbart.




Another day, another memory

Bra middag idag. Kör en förrätt med en kycklingfilé, skivad mozzarella och tomat och lite siciliansk pesto. Huvudrätten prosciuttofylld tortellini med tomatsås, toppat av riven tomatsås. Allt ackompanjerat av en burk av den himmelska drycken Coca Cola, perfekt måltid.

Skönt väder idag här i huvudstaden, 12 grader varmt och sol gjorde att man kunde lämnat jackan hemma, jävligt skönt. Dagens händelse är att jag såg en rolig snubbe i tunnelbanan med en "SCONTRI E SOSTEGNO" ("SLAGSMÅL OCH STÖD") tröja och en schyst frilla, rakat på sidorna med hår på toppen, väldigt vanligt här i Italien men samtidigt väldigt fult. Sånt jag kollar efter medan andra läser på om olika kyrkor och torg, not because there is anything wrong with that, not at all.

Funderar faktiskt själv på att klippa mig härnere snart. Håret börjar ta över huvudet och börjar växa åt alla håll, det är då man vet att det är dags för rakapparaten att dyka upp igen. Funderar på att göra något mer speciellt den här gången än det vanliga kollosnagget, får se vad det blir, här behöver man ju inte skämmas för någon iallafall.

Imorgon kan det bli första dagen av skolkning men vi får se. Är nämligen bjuden på fest hos Vladimir, en skön serb som bor granne med den fortfarande bortresta Cristiano. Eftersom jag är i lite desperat behov av en manlig polare då jag bor med enbart tjejer förutom en tråkig amerikan som har sin brud i samma rum så känns det som ett måste att köra hårt med Vlado ikväll. Han har dock hittils gjort en Marco, ringde mig igår och snackade på och idag inte svarat på sms. Men det ska nog ordna sig den här gången.

Så, in i dimman? Mycket möjligt.

That's a window?



Haha, var tvungen att ta en paus i berättandet om den eviga staden och bara posta detta. Så jävla roligt!

Skum dag

Fuck, han svarar inte, testar igen men Marco svarar inte. Jag står utanför Curva Nord, två timmar till match och ingen aning hur jag ska få tag i biljetter. Ser några engelsmän stå iklädda casualkläder stå och snacka med några italienare om biljetter, beslutar mig för att hälsa.

- We are fuckin' Norwich! Youth firm, youth firm! får man som svar och de frågar lite om Sverige, och nämner inte ens brudarna, vilket brukar vara det första man hör när man säger ordet Sverige här, befriande. Letar upp biljetthandeln som ligger i närheten efter engelsmännen svept varsin liten shot Borghetti köpt av en skön gubbe och en flaska vodka från en supermarket i närheten.

Väl vid biljetthandeln får vi klartecken, ingen match för er idag tyvärr. Biljetterna, som jag skrev tidigare i bloggen, säljs enbart till folk med bevis på att de bor i regionen Lazio, riktigt surt, särskilt eftersom jag tillskillnad från dem faktiskt bor här.

Vi tänker lite, ska man ta med de här engelska dårarna och göra stan och leta en pub eller ska vi försöka på något annat sätt. Det blir det andra sättet, de hittar en snubbe med spikeshår iklädd Yankees mjukisar och en blänkande dunjacka som säljer biljetter. Han försäkrar om att de är äkta och att han står där varje match, han intygar också att han inte är Napolitanare vilket var väldigt viktigt. Engelsmännen köper biljetter för 50 euro var och kommer in på matchen, lite för dyrt för mig men förstår dem som åkt hela vägen för just den här matchen.

Tänker att jag kanske kan lösa det här iallafall så jag sticker tillbaka till butiken, flera försöker hjälpa mig men det är som fördömt. Två killar som såg riktigt brutala ut erbjöd mig att gå med dem vilket jag sa ja till, men sen när de skulle köpa en extra biljett med mitt pass så gick det inte heller. Ger upp, åker in till stan och kollar Cagliari - Roma, den enda matchen som visas på Druids Rock, en irländsk bar i centrum istället, deppigt.

Hajar inte hur man kan ha såna här idiotiska regler, massor av stackars turister som stod och gnällde i biljetthandeln. En rumänsk kvinna gick typ berserk och skrek att hela landet var ett rasistiskt skithål och spydde galla över de som jobbade i butiken, som om de bestämde reglerna.

Efter lite tröst då Cagliari kvitterar på övertid mot Roma och resultaten efter där jag ser att Lazio vunnit med 4-1 mot Livorno så drar jag mig hemåt.

Väl hemma sitter en skön amerikan här och vi snackar airport security och massa skumma saker, alltid kul med lite olika länder och olika infallsvinklar. Men idag ville jag inte snacka så mycket, idag ville jag bara skrika mot Livorno och se Lazio vinna, men tydligen kan man inte alltid få som man vill.

The fixer

Blev varken EUR eller Garbatella utan enbart Piazza Vescovio där den berömda Laziopuben Excalibur ligger. Stannade där, åt och drack en bira vid lunchtid för enbart 10 euro, vilket är ett bra pris i Rom. För de pengarna fick jag två feta grillspett med kött, tomat och lök plus potatis, sparris och bröd till, allt med en fet pint bredvid.

Det regnade ganska mycket till och från i Rom idag så det kändes segt med något större projekt, tänkte mer kolla om de hade öppet för att möjligen se matchen där imorgon. Tyvärr hade det inte det, men fick då direkt svar på tal då  bartendern skrek "MARCO!" och en blond hård jävel gled fram och presenterade sig.

 


På italienska presenterade han sig och berättade att han skulle ordna att jag kunde se matchen live, bara jag ringde han och mötte han utanför Curva Nord imorgon vid ett tiden. Nu är klockan halv fyra så hoppas man kommer upp imorgon, puh! Med sig hade Marco en snubbe jag kände igen och kunde placera direkt, en av de Laziorepresenterade som intervjuades i Real Football Factories med Danny Dyer, ganska roligt, man kanske hamnat i något riktigt sjukt gäng. Vi får se imorgon om Marco ordnar allt.

Torget, eller snarare rondellen, där baren låg var annars jävligt häftigt om än lite udda. Bara fascistiskt klotter överallt tillsammans med Lazioklotter. En fet väggmålning på Gabriele Sandri med lite blommor och halsdukar, en butik som sålde nazist och huliganprylar och några fik där vanliga människor satt och käkade lunch, allt kompanjerat av mängder av fascistiska posters och politisk propaganda.


Efter den här upplevelsen, hem, sova ett par timmar, slänga i sig lite pasta och sen köra ett gäng bira med studiekamraterna på Campo De Fiori. Det var jävligt mysigt men jag gillar egentligen inte Campo så mycket. För mycket turister, dyr öl och inte särskilt gemytligt, nej jag föredrar nog ändå Vescovio, geniun romersk anda, även om de politiska aspekterna ter sig kanske lite väl extrema.

Utan vissa bokst(a)ver

Internet har kraschat hemma tyvarr, ska forsoka fixa det men salange far ni har ett inlagg jag hoppas ni kan tyda, trots att det saknas vissa bokstaver som italienarna inte ar sa fortjusta i.

Dagen igar var riktigt skon. Har paborjat min vecka av sightseeing av lite mer udda platser i Rom, borjade med slutstationen pa tunnelbanan Battistini. Ni som tanker dressmankostymer tanker fel, det har var en riktig pisshala, iofs kanske darifran de fatt namnet? Lite radhus, ungdomar som hanger i centrum och en mopedreperator, det var val typ det som fanns. Ljuspunkten jag tog med mig var en fin utsikt och en fet GABRIELE VIVE malning, annars misar.

Idag blir det nog EUR kvarteren jag skrev om tidigare och kanske Garbatella, en modern arbetarstadsdel fran 20 talet. Arkitekturen ar tydligen utformad sa det ska se ut som en smastad med laga hus och mycket gronska, ska bli spannande att se.

Dagens lektion, med annu en ny larare som hette Christina, handlade annars mycket om kaffe. Vad det finns for sorter, hur man gor dem, nar man dricker dem osv. Kom da att tanka pa nar Per, Anderz, Massan och jag var i Napoli och kopte cafè i regnet dar och fick en vad vi i Sverige kallar espresso, skont att man vet battre nu. Roligt ocksa nar nya lararinnan jag fatt dissade sonder Starbucks.

Positivt om morgondagen, vi ar lediga pga en helgdag har i Italien, annars enbart negativa nyheter om morgondagen. Lazio - Livorno far man bara se om man har Rom som fodelsestad eller bott har i ett antal ar, skoj skoj, usch. Hatar de nya reglerna men vad ska man gora? Det ger mig mer utrymme for att gora en annan sak jag velat gora lange. Aka till den "gemytliga" platsen Piazza Vescovio och Laziopuben Excalibur. Har fatt kontakt av nagon Bajare som ocksa pluggar har via en annan kalla sa ska nog sla folje med honom. Kan bli intressant ur manga aspekter.

Aterkommer kanske imorgon med ett fungerande svenskt tangentbord, annars ses vi utan vissa bokstaver pa torsdag igen.

En vecka i fascismens tecken

Ja, oavsett vad man tycker om den titeln till inlägget är det ju intressant med Roms historia. På vägen hem med bussen idag från flygplatsen så såg jag en byggnad jag tyckte såg suspekt men välkänd ut. En byggnad länkad till rörelsen Blocco Studentesco, en sorts högerextrem studentorganisation.

Har läst om det lite tidigare på någon politisk hemsida, men har aldrig haft så jättestor koll egentligen. Byggnaden, eller rörelsen, heter Casapound och ligger i centrala delarna av Rom och är en nationalistisk husockupation där studenter och till och med familjer bor.


Ganska intressant att ett så stort hus står mitt i Rom orört av poliser när folk bor där utan tillåtelse. Känns som något man kan tänka sig att fördjupa sig mer i, kul att läsa om såna saker och få en inblick hur det fungerar.

För att gå bakåt i tiden så ska jag även försöka ta mig ut till EUR kvartern i Rom i veckan, känns ganska intressant.

"Esposizione Universale di Roma
, ofta förkortat EUR, är en modern stadsdel i södra Rom, som projekterades inför världsutställningen 1942.
Italiens diktator Mussolini ville kunna ge uttryck för regimens ideal utan att vara bunden av hänsyn till äldre bebyggelse. Projektet leddes av arkitekten Marcello Piacentini, och hans vision var att arkitekturen i moderna och funktionella former skulle ge uttryck för Roms storhet."

Som det står på Wikipedia.

Detta kombinerat med veckans temamatch Lazio - Livorno känns det ju som en given fascistvecka, man kan behöva lite hårda manliga ideal och idioti efter alla mysiga inlägg här.

Saknad

Tom känsla att öppna dörren till det stökigaste rummet i mannaminne, ingen att skratta med, ingen att kyssa och äta lunch med såhär när klockan närmar sig elva. Visst, man har ju sina polare här men känns sjukligt ensamt efter en vecka med tjugofyratimmars umgänge av bästa sort. Usch, hatar verkligen såna här "avsked" (hatar också såna där ".." tecken som jag flitigt börjat använda med den där fula gesten).

Hur som helst, efter en natt utan en minuts sömn så lämnade jag av Chantal tidigare idag på flygplatsen efter hon iallafall fått tjugo minuters sömn på min axel i bussen på väg ut. Skillnad på hemvägen med samma buss sen, segt, ensamt och med deppig musik i hörlurarna. Samma färd som kändes som tio minuter på vägen dit, kändes minst som en timma på vägen tillbaka till studentboendet.

Men men, man får ta tag i sig själv och en positiv sak är ju att man kan ta för sig av vissa saker som kanske inte riktigt passar med relationslivet fullt ut. På onsdag är det t ex det klassiska hatmötet mellan Lazio och Livorno som kan bli jävligt intressant även om det spelas på den idiotiska tiden 15.00, på en vardag, publiksiffran lär bli därefter.

Ska nog köpa biljetter imorgon, känns som pengarna sinar mer och mer, dag för dag nu, fotboll har man visserligen alltid tid och pengar att lägga ned på. Det lär bli mycket pasta med pesto eller tomatsås resten av månaden dock.


Last days

Sista dagarna med Chantal här i Rom har varit jättemysiga. Igår så gick vi på bio och såg Sherlock Holmes som var riktigt ball. Samma regissör som Snatch och Lock Stock och det märktes, skön underjordisk engelsk jargong och sköna karaktärer. Efter filmen som slutade vid ett tiden så drog vi oss till mitt favoritställe i Rom, en irländsk bar som heter Scholars Inn. Satt där medan de förespråkade att gästerna skulle slå varandra på käften. Ena TVn visade nämligen det sjukaste fotbollsvåldet genom tiderna, medan den andra visade Ultimate fighting invägningen inför galan som förmodligen håller på nu medan jag skriver detta.

Riktigt mysig kväll och mysig promenad hem sen via Coloseum, Vittorio Emanuele II och lite andra underbara byggnader, medan vi garvade och drack bira innan vi kom hem, kokade pasta och däckade. Skön kväll!

Morgonen därpå så vaknade vi klockan tre efter mycket snoozande, trots att vi beslutat att gå upp några timmar tidigare än så för att se det som vi behövde se av Rom, som Chantal ej hunnit med hittils. Hann med en aning iallafall, Pantheon med innandöme, äta glass på en riktigt god glassbar och sen gå på en liten shoppingrunda i Prati. Jag köpte en aueronatica miltiare tröja som var jävligt schyst och damen köpte lite pasta och sånt till mamma, en egotrippad kille och en snäll dotter.

Sen gick vi ut och åt igen på ett ställe som heter La Famiglia. Otroligt usel personal men väldigt god mat, så efter en lång tids irritation över seg menyutlämning, otrevliga servitörer så fick vi iallafall en grym måltid. Jag åt ravioli med köttfyllning med tomat och mozarella, Chantal tog risotto med skaldjur, båda smakade riktigt bra.

Nu blir det nog film här innan vi somnar tillsammans för sista gången på ett tag. Känns väldigt trist men en underbar vecka har vi haft iallafall och för er oxtokiga fotbollsdårar som läser bloggen kan ni glädjas att det handlar mindre om relation och måltider snart utan mer om fotboll och saker relaterade till sånt.

Tre, due, uno..

Vaknade sent efter den vilda kvällen hos Stu och Jasmine och hungriga som få gick vi ut och försökte hitta någonstans att äta, vilket inte var så enkelt såhär på självaste nyårsafton. Allt var stängt i stort sett, men vi hittade iaf ett ställe som när vi gick in och satt oss i var totalt värdelöst. Inte en italienare som jobbade där, en av damerna som jobbade hade nätstrumpbyxor och såg ut som en blandning mellan spågumma och hora (minga) och det var riktig sunkstämning där inne.

Vi började frukta att maten skulle vara lika vidrig, efter ett tag började vi till och med undra om de malde människor bakom i köket, för de sprang fram och tillbaka dit hela tiden, som om de döljde något hemskt. Tillslut kom pizzorna vi beställt in, smakade förjävligt och efter halva pizzorna uppätna lämnade vi stället 250 kronor(!) fattigare och riktigt lurade, orutinerat.

Gick hemåt, båda på dåligt humör så vi kollade lite Seinfeld som piggade upp oss båda. Hade beslutat att träffa Stu och Jasmine senare på ett torg i Trastevere (Piazza Trilussa, bra va Soran?) Sedan började letandet efter en resturang vilket var svårare än vi trodde. Antingen kostade de satan med speciella nyårsmenyer eller så var de fullsmockade.

Hamnade tillslut på ett ställe med helt okej priser, mysig stämning och rödvitrutiga dukar. Jättegod risotto, och pasta medan de visade nyårsfirande på en stor TV där inne. Sångare och sångerskor sjöng på TVn om allt möjligt medan äldre italienska damer dansade tillsammans med små ungar runt om oss.

Vid halv tolv så smög vi ut och såg en av bartendersen kasta smällare åt höger och vänster, helt tokig. Gick vidare mot Piazza Santa Maria di Trastevere och vägen kantades av folk som även dem kastade smällare, från fönster, från gathörn, överallt smällde det. Det lugnade sig inte när vi var på torget heller utan de kastade på varandra, flög runt oss och smällde vid fötterna, totalt livsfarligt.

Efter en timma eller två där med ett mysigt tolvslag så drog vi hem till de kära australienarna och krökade vidare tills vi knappt orkade hålla ögonen öppna. Skön dag och en bra start på det nya året.

Ikväll blir det bio.


RSS 2.0