Cash in, cash out.

Löningens glädje blev kortvarig. Då jag var borta under halva månaden pga en oskön incident där halva handen var nära att ryka så fick Försäkringskassan bistå mig med en liten symbolisk summa för dem två veckorna. Detta tillsammans med en halv lön gjorde att det inte direkt klirrade till i kassan inatt. Nu, 24 timmar senare är pengarna slut och då spenderades allt på räkningar... life is hard.

"...but once you get grown, and out on your own
Bills upon bills upon bills is what you have
Before you get your check then you already spend half
"
- Common

Skönt att man då ska få en skatteåterbäring på en stor summa. Välbehövligt minst sagt.

Uh, miserabelt. Livet är för härligt ibland.

Questa é Roma

Ska visa en video till en låt för en polare, en låt som jag verkligen gillar av ett italienskt band baserat i Rom. Sångaren dyker upp och polaren skriker till, "Han känner ju vi!" Jag som tidigare tänkt till varje gång jag sett videon och undrat vem fan han är lik kopplar inte direkt. Först när jag och polaren går igenom våra bilder från Romresan vi gjorde tillsammans så fattar jag. För bland alla bilder så finns det en där den där jävla sångaren står och smilar aspackad.

Allt klarnar, vi snackade Football Manager, han spelade som Hammarby och ville veta hur bra Castro-Tello skulle bli i verkligheten för att avgöra om han skulle bygga sitt lag runt honom. Jag garvar lite smått och inser hur liten världen är, addar killen på facebook och mycket riktigt minns han mig som igår också :

"Självklart minns jag! Jag har fortfarande Hammarbyklistermärkena jag fick av er på gitarren."



Reinkarnationen

Ja, genom allehanda återupplivningsförsök så är bloggen åtminstone igång i form av denna dödsryckning. Kanske ett sista andetag eller rent utav en återkomst, den som väntar får se.

En god vän skapade nämligen en blogg, nästan helt inspirerad av min vill jag iaf tro. Kan ju inte svika honom så måste nästan posta lite nytt här för att guida denna unga kille som den mentor jag faktiskt är för honom. Även om jag inte vet så mycket om sparkade överkåta gymnasielärare.

Sen ska vi ju inte sticka under stolen med att jag har ganska så mycket intressant på gång nu. Det vore en synd att ni inte ska få höra om det.





gvanosoprano lever än..


R.I.P. gvanosoprano.blogg.se



Gör som min goda vän Paldiski och säger farväl till den här sagan som kallas gvanosoprano.blogg.se. Allt ligger kvar så ni kan läsa om mina dyngfyllor, mina Romresor och mina allmänt korkade och starka åsikter.

Gör jag nåt nytt så hojtar jag till..

Tills dess

Följ mig på twitter!

A dopo!


Lite underhållning

damn you auto correct funny iphone fails and blunders


Bad days needs a smile

Legenden


Dammar av den här klassikern som får en att le när man 01.13 ska sova inför att imorgon återgå till att arbeta. Får bli mer aktiv här, men just nu är jag inte direkt in the mood. Får se när det bättrar sig.

Blame game


Been a long time since I spoke to you
in a bathroom grippin you up, fuckin and chokin you
...What the hell was I supposed to do?
I know you ain't gettin this type of dick from that local dude
..And if you are, I hope you have a good time
'cause I definitely be havin mine


//

Kanye West – Blame Game

Dagens...


Ragazzo dell'Europa, ragazzo di Madrid

Min bettingkarriär fick en otroligt usel start. Gårdagkvällen fick jag via en Facebookchat ett förslag att sätta in lite stålar och betta lite på skoj av en polare, som det bevisligen gick vägen för. Sagt och gjort, femhundraspänn sattes in på spelkontot och för att laja lite så chansade jag med en femtiolapp på Washington Capitals mot Carolina Hurricanes. Såg ut att gå vägen och jag njöt om än med hjärtat i halsgropen när man såg ut att gå segrande. Då sex sekunder(!) kvar gör de jävla Carolinaasen 2-2. Blev så lack att jag inte kunde somna in förrän vid fyrasnåret utan bara låg och förbarmade den där jävla sporten som spelas med puck.

Som en sann spelberoende jävel så satte jag självklart in lite stålar idag för att försöka komma på "fötter" igen efter den ofantliga femtiokronorsförlusten. Kryss i Barcelona mot Real Madrid i El Clasico, det borde Mourinho kunna gneta till sig, tänkte jag. Men ack så fel, denna gång var det inga sista sex sekunder utan det var överkörning från start till slut i 90 minuter. Så lidandet rent betmässigt blev kortvarigt.

Däremot blev det personliga lidandet värre. Jag avskyr verkligen Barcelona mer och mer, detta jävla gullgullgäng. Såna lag har aldrig varit min grej, gnetande as till lag är det jag gillar, för det är kanske det man själv känner igen sig i. Skönspel är och förblir överskattat. Espanoyl före Barcelona, Lazio före Roma, Bajen före Djurgår'n och West Ham före Arsenal. Mörkt skitigt och oprentantiöst. Kanske svårt att få det att passa in på Real Madrid men nu för tiden är det ju nästan så.

Mina känslor för Real Madrid gick idag från ljumna till faktiskt ren kärlek, och detta efter deras förmodligen pinsammaste match på femton år. Hur ska man annars förklara denna verkliga vrede och densamma glädjen då Sergio Ramos mejar ner varenda jävel sista minuten. Han kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta efter hans bevis på hjärta i slutsekunderna. Det var också min enda glädje dessa två dagar. Nu hoppas vi vi vänder trenden, slänger in en trehundring på nån jävla baseballmatch snart.

http://sportige.com/wp-content/uploads/2010/01/Sergio-Ramos.jpg

Dagens enda hjälte


R.I.P Leslie Nielsen



Rest in peace Frank Drebin, vilken legend!


Urladdning deluxe

Så skönt med löningsurladdning. Började på torsdag, var tänkt att gå på bio men fanns egentligen inga filmer som lockade så drog mig över till föräldrarna för en lugn kväll. Blev dock tvärtom och plötsligt befann man sig på Klubb Nu! som var en ny bekantskap, även för mig som van öldrickare. Var riktigt bra ställe och hade förbannat kul in på småtimmarna innan man tillslut unnade sig en taxi hem.

Fredagen var dock helgens stora dag. Reunion med romgänget bäddade för en blöt kväll. Mötte upp alla hemma hos en av oss, outar inga namn här i vanlig ordning så risken finns att det blir lite rörigt. Drack lite rom (drycken då..) och sen även lite Peroni, dagen till ära. Att sedan gå ut ett gäng på löningshelg medförde de sedvanliga problemen vilket var lite pinsamt då vi hade utländskt besök och fick stå och frysa i köer här och var för att bli nekade, utan anledning. Hamnade iallafall tillslut på Debaser Medis vilket för dagen var ganska värdelöst, iaf musikmässigt. Hade dock sjukt kul ändå eftersom det gamla gänget var samlat, faktiskt så kul att jag vaknade 18.15 dagen efter, hur fan det nu gick till?

Lördagen involverade gamla vänner och lite härligt oldschoolsnack. En bra kväll som slutade på en söderbylsa. Vaknade vid en lite bättre tid idag söndag iaf för att hinna upp till Serie A fotbollen. Sitter även nu och glor på Romas totala haveri mot Palermo, vilket får en att småle lite. Vad som dock fick mig att rynka på ögonbrynen var de sedvanliga utgifterna i räkningsformat. Att inte ångesten med att betala räkningar var nog är det ju just samma sak jag gör på jobbet. Det blir dubbel smärta att betala räkningar och dessutom få jobbkänslor på samma gång.

Nah, nu vill man bara iväg till varmare breddgrader, en fet semester vore inte fel.

Lazy days..

Usch, de har bytt ljud på facebookchatten från ett subtilt och alldeles genialt plopp till ett otroligt irriterande klonkaktigt ljud. Nej, det här fungerar ju inte, mot den moderna facebooken!

Har annars haft en otroligt lat kompledig dag som egentligen inte skulle vara lat. Det var dock utöver min bestämelse så inte mycket jag kunde göra åt saken. Varit rätt skönt att bara ligga i soffan och degat ändå efter en grym dag igår med nyfunna vänner. God mat, lite öl och bra snack ackompanjerat av Milans seger mot Auxerre som iaf gladde en tredjedel av oss.

Snart helg, bara hålla ut två dagar till. Men det bästa, snart lön. Kan behövas nu när man har 0:- på kontot och stirrar på den där tråkiga nudelpåsen som ligger i skafferiet, vrålhungrig och ens undrar om det är värt det. Äh, nu tar jag nog och fixar till den... eller fan, skiter nog i det.

Lat dag helt enkelt



Lever primitivt, mat, bira, kvinnor, we..

En vanlig måndag, än sålänge. Sitter och avnjuter en bra playlist på spotify och undrar när sommaren dyker upp, en brutal väntan redan nu som mynnade ut i ett innehållslöst inlägg bara någon minut innan detta. Det är väl så, från att må som en prins under helgen så får man sin tristessdos lagom när veckan vänder. Begärde kompledigt på onsdagen, delvis därför och delvis för mycket viktigare saker som bara är på planeringsstadiet, beviljat, sweet.

Suttit och bara fördrivit gårdagen och dagen idag efter kneget med att kolla på Rebecca och Fionas lilla videodokumentärsföljetång eller vad man ska säga. Två DJ brudar som förutom att de faktiskt gör fet musik och har bra musiksmak (deras playlist som tidigare länkades) verkar rätt naiva och skumma. Det är ändå nåt jag gillar och som får mig att klämma sju avsnitt på två dagar, om än korta sådana så man får väl ge dem cred iaf. Abstinens nu när alla är glodda, får hoppa på något annat meningslöst för att fördriva tiden mot kompledighet och framförallt helgen då det blir Romreunion.




Måndag, allt som vanligt

http://linnylinh.blogg.se/images/2010/zanzibar-island_110791655.jpg

Bangar inte.

110791655.jpg

Ett avskum i Idol?

Har inte sett Idol överhuvudtaget sedan Agnes hade paljettklänningar i stort sett men kunde inte undgå nyheten att snubben med det udda namnet Jay åkt fast för dödsdrogen hasch. Nu var den stora frågeställningen om folk skulle fortsätta rösta på honom? För att citera Anton Abele med samma tonläge, det är helt sjukt.

Idol ska vara en språngbräda för artister, musiker helt enkelt. Om man ser vilka som varit störst genom tiderna, från Miles Davies, John Coltrane, Jimi Hendrix, John Lennon osv osv så förstår iaf inte jag vad det stora problemet är att denna Jay testat en drog som numera fjortonåringar babblar om på tunnelbanan. Där satte jag iofs huvudet på spiken. Det folk tror är att om Jay röker hasch så gör min dotter det också. Det kan ligga en poäng i det, särskilt när media gör rubriker om det och målar upp det som om han är världens avskum och ifrågasätter om man ens ska fortsätta rösta på honom. Det är då det plötsligt blir intressant, för just din Idolföljandedotter. För ärligt talat, vad är den stora grejen?

RSS 2.0